Den här dagen är kanonbra!!! Får massa gjort och humöret på topp trots ett samtal med en krofogdeassistent på skuldsaneringsenheten i Stockholm som bar sig riktigt lumpet åt. Ångrar att jag inte bad honom om fullständigt namn och bokstaverat för då hade jag anmält honom för hans förnedrande behandling.

Jag försökte få honom att förstå att han jobbar på en serviceinrättning för människor som misslyckats ekonomiskt i samhället men han uttryckte bara en sak konstant..... de som inte kan sköta sin ekonomi ska behandlas som bovar och människor som bara är ute för att sko sig på pengar.

Får en sådan person behandla en kund på det sättet???? Bara undrar.....

Men mig fick han inte ner i skoskaften inte. Jag slog numret till växeln en gång till och fick prata med en supertrevlig Thomas efter det. Jippi.... Vi har inte bara skitstövlar anställda hos oss, vi skattebetalare..

Har fått undan tre kartonger till och behöver få undan minst tre till idag och resten i morgon. Har insett att det finns ännu mer jag kan skrota :-) och containern står här i området ett par dagar nu så det gäller att passa på.

Suss gott på er nån timme så hörs vi sen igen. Hälsar inte på hos er förrän till kvällen...

Så här stor sol är det i mitt sinne idag

Idag blev vi väckta 04.15 av en mycket kiss och bajsnödig valp. Vad gör man då?? Jo, går upp. Klär på sig och hundarna i reflexer och går ut.

Helt underbart att komma ut vid den tiden. Det lyser i få fönster. Bara fåglarna hörs. Inga människor, bilar eller andra hundar.

Bara för att det var så skönt tog vi en rejäl runda. Den enda som var lite sur var gamlingen. Hon tyckte det var lite väl tidigt. Stackarn... Hon får aldrig sovmorgon nu för tiden. Nu sover hon som en stock. Helt avslappnad och så söt.

Det blev tidigt sänggående i går så jag har en del kvar av städningen idag. Skönt att ha kommit upp i tid. Första kaffet avklarat så nu är det bara att vänta in sjutiden när medicinen ska tas och då blir det även frukost för oss alla.

Har installerat Spotify och nu har jag skön musik från datorn hela tiden. Så mycket lättare att jobba med härlig musik i bakgrunden.

Kolla vilka vackra ljusstakar. Det ser ut som om ljuset svävar :-)

Ni kan vinna dem om ni klickar på den översta bilden och anmäler er hos henne. Lycka till!!!!

Bara ett rum kvar att skura. Men hur jobbigt kan det va????

I mitt förra liv städade jag hela lägenheten på en timme. Åh nu..... Men fint blir det. Och gott luktar det.

Har hunnit med en lugn och skön hundpromenad också. Tog lite bilder som jag lägger ut några av här.

Ett härligt bevis på att våren är på gång :-)



Den söta kyrkklockan alldeles bredvid vårt område precis i backen ner mot ängen



Blir så lycklig varje gång jag ser ett steg närmare sommaren. Barmark!!! Härligt....

Jo, idag kommer det nog att kännas som morgon hela dagen. Men.... Jag ska inte ge mig. Ska påskstäda idag. Tänk om det fanns någon som kunde ta rastningarna en  sån här dag. Det hade sparat massa energi.

Är ju nyhitflyttad så jag får börja leta.... Fast Sally är inte så lätt att få med om hon inte känner personen väldigt väl.

Skulle gärna skriva något positivt men just nu känns det svårt. Får återkomma när energin återvänt.

Är glad att jag kommer in här nu. Oups... det blev något positivt av bara farten :-)

Ha en fin dag alla kära bloggvänner och kom ihåg att klicka på bilden nedan....

Har ominstallerat min Mac. Det är första gången jag gör något sådant på en Mac. Jag lovar.... nerverna var på helspänn. Kunde ju ha gått hur som helst men datorn var så seg så det blev bara omöjlgt att använda den. Utan dator... Nej TACK!!

Det gick jättebra. Uppdaterad webläsare också så nu går det som en dans:-) Enda sorgliga med det hela var att jag tappade alla mina foton. De gamla finns säkerhetskopierade men de nya, ca 1 år tillbaka i tiden, är försvunna för alltid.

Nåja. Inget levande dött av den här operationen. Kan betala mina räkningar igen och hålla kontakten levande på internet. Hallelluja!!!! Och Sally kan fortsätta blogga också.

Idag har jag varit och gjort det mest plågsamma jag vet. Mammografi. Vet ni hur det känns när brösten är så små så de måste dra som tokar för att lägga den lilla skinnbiten på glaset och klämma till. Sekunderna blir till evigheter. Idag så måste naturligtvis fibron göra storbesök också. Stackars tjej som skötte det hela. Jag skrek som en stucken gris.

Nu är det över för den här gången i alla fall. SKÖNT!!!

Den här veckan måste jag vara flitig som en liten myra. Det är ju påsk strax. Påskmiddag för barn med familjer på lördag och då vill jag ha det fint hemma.

Dags att kika in och hälsa på hos er. Det var ju måååånga dagar sen sist.

Ha en fortsatt härlig måndag i vårvärmen.

varför det ska va så svårt att skriva ibland.

En liten resumé över vad som hänt sen sist:

Lördagen blev superhärlig med barnbarnen. På förmiddagen var vi ute och promenerade med hundarna i två timmar. Gick ner till "stan" och tog hela strandpromenaden innan vi gick hem igen.

På eftermiddagen åkte vi till simhallen och lekte. Hur kul som helst!! Tjejen älskar att basta till min stora förtjusning så där inne blev vi ett bra tag innan vi for hem igen.

Söndagen kom en riktigt god vän och hälsade på. Vi tillbringade hela eftermiddagen och kvällen tillsammans. Var ute och promenerade med hundarna. Åt lunch ihop och pratade massor.

I går morse gick jag en långprommis på en och en halv timme med de små fyrbenta godingarna. Trodde de skulle slockna som dödingar när vi kom hem men inte.... Fattar inte hur den lilla orkar :-)

Hämtade Hugo från skolan och gick på café innan vi gick hem och lekte med datorn tills mamma kom och hämtade.

Idag har jag packat upp tre kartonger till. Vill sååå gärna hinna med innan påsk men allt hänger på kroppen.

Ena dagen är det så här grönt och fint och nästa....




helt vitt igen :(




I dag regnar det. Inte ofta jag är glad åt regn men just nu känns det positivt. Kanske, kanske våren är på väg...

Nu ska jag gå in och hälsa på er allihop. Ska bli så kul att läsa vad som hänt hos er.

Är det någon fler än jag som inte kunnat logga in idag på bloggen? Kanske var meningen för jag har ju fått en hel del annat gjort idag :-)

Torkade alla golv. Sen var vi ute och efter nån timme inne är det "sandigt" på golvet igen. Får nog börja duscha tassarna på de fyrbenta när vi kommer in så golvet är rent i alla fall en dag.

Fick även ändan ur och tog mig till affären och införskaffade lite mat och påskfjädrar. Börjar bli dags att ta in ris snart...

Pyntar inte särskilt till påsk men lite får det allt bli nu när barnen kommer på påskafton.

Ikväll blir det mys med två av barnbarnen. Älskar!!!

Skulle egnetligen skriva nåt från dagen men det får anstå till nästa tillfälle. Ögonlocken håller på att falla ihop så jag hoppas vi hörs i morgon

Vaknade efter åtta och kände lyckorus. Jag har fått sova åtta timmar i sträck i natt! Kroppen har ställt sig tillbaka till det normala. Och. När jag kommer upp ur sängen är det TORRT överallt! Min bebis har blivit stor nu :-))

Kunde till och med dricka kaffe innan jag gick ut. Och.... som belöning fick de en hel timmes promenad på morgonen. DET var längesedan vill jag lova. Sällskap fick vi också med grannkvinnan och hennes hund Sasha.

Vilken start på dagen! Lycka.......... Kärlek..........

Disken ligger i blöt. Spymattorna från igår ligger i blöt och idag blir det städning. Sååååå skönt. Musik på, balkongdörren öppen och så bara köra. Känner mig lika ung som när barnen var små.

Tänk vad lite sömn och ett torrt golv kan göra.

Väderrapport: +2,5 och mulet. Riktigt skönt ute.

Nu ska jag hälsa på hos er andra och se vad som hänt i era bloggar sedan i går.

Det tar sån tid för mig att hälsa på alla och besvara kommentarer så jag är inte färdig än fast jag suttit vid datorn ett par timmar:( Det är ingen annans fel än min sega dator och att jag är så långsam!

---

Måste göra ett nytt inlägg om Donation. Denna namnlista är ingen som man anmäler sig tlll donation på utan man skriver på att reglerna ska ändras. Vi vill att det ska bli OBLIGATORISKT att donera och om man inte vill donera måste man anmäla det. Skriv på listan genom att klicka på det gröna bandet i marginalen om ni också tycker att det är en självklarhet att ändra lagen

---

Så. Nu är det sagt och jag hoppas att ALLA skriver på. Den dag du sitter med en nära och kär person som behöver ett organ och inte får något så kanske det är försent.

---

Idag känns min kropp som om jag hade gått en boxningsmatch i åtta timmar igår. Får sådan träningsvärk eftere ett sånt där smärtskov som jag fick igår. Kanske också en av anledningarna till att allt går extra långsamt idag :-)

I morse klockan sex när jag var ute med de små då snöade det!!!! Nu skiner solen och min termometer visar 12 plus i solen. Ljuvligt!!!



Avslutar med en bild jag hämtat hos Vicke för jag tycker den är så härlig och sann.....

Hade för avsikt att titta in hos alla underbara bloggar men det GÅR verkligen inte.

Kommer in och säger godmorgon i stället för jag måste sova.........

Natti natti alla underbara bloggvänner. Vi syns i morgon.



Bilden är från Vicke

Nu har jag med hjälp av Attis lyckats få in den här symbollänken i vänstermarginalen.

Skynda er att klicka och skriva under för det här är en livsviktig fråga!!!

Kramelikram

Så blev det en sängdag igen då. Kroppen värker horribelt och i och med det feber. Tur jag har mina fyrbenta vänner så jag måste ut i friska luften ändå :-)

Märkligt hur mycket jag ser som behöver göras när jag inte kan och när jag kan så blundar jag för det hur lätt som helst. Nu ska jag fokusera på att njuta av sängen och inte grubbla över det jag inte kan.

Det är strålande sol och - 5. Kanske en kaffe på balkongen om en timme. Med MYCKET kläder på...

Ska tassa runt och hälsa på er andra och besvara kommentarer. Ska bara..... installera skype och prata med barnbarnen först.... Love....

Med det önskar jag er en helt glittrande tisdag :-)

Dagens ord från Var morgon ny

Det känns tillfredställande att låta en medmänniska känna sig uppskattad. Kärlek och omtanke är min räddning.

Så. Nu har jag uppdaterat min länklista och där ligger förståss även denna länk. Glöm inte att klicka på länk 1 för att skriva på listan beträffande organdonation.

Idag har jag redan hunnit med en hel del. I alla fall i min värld =)

Diskat, tvättat och varit ute på två promenader varav den sista blev en skön långpromenad. I går var vi nere på Mälaren och gick i solskenet och det syns redan i mitt ansikte. Var helt röd i går kväll haha...

Var faktiskt ordentlig och tog med mig telfonen både i går och idag så jag ska visa lite bilder från våra promenader.

Igår.... Taget från isen. I det lilla gula huset höll min äldsta dotter och man sin bröllopsfest. Jättemysig lokal med stenvalv och en stor altan med utsikt över Mälaren.



Det var massor med folk på isen men jag valde att inte ta något kort på dem. Känns lite integriteskränkande eftersom jag vill kunna lägga ut bilder här.

Men mina älsklingar poserade fint



Tessan syns aldrig riktigt på bild för hon är så svart så det blir bara en hög av hela henne :-)



Här har hon i alla fall ben och svans och en liten nos som sticker fram. Hon är gudomlig den lilla busungen.

Allt ger hon sig på. I går när vi låg och vilade hade hon lyckats få tag på mina glasögon och bitit sönder dem. JAG KLARAR MIG INTE UTAN!!!! Undrar om försäkringsbolaget tar den kostnaden???? Måste ringa och fråga.

Idag..... Gick vi en runda runt Sigtunastiftelsen och ner på vägen där jag tog ett par bilder.



Våren är på G även om vinden biter i kinden :-)



Jag kopplar ihop båda hundarna så det inte blir så mycket koppel att hålla reda på. De kan inte trassla till det så förskräckligt med bara ett koppel.

Nä, nu ska jag hänga en maskin tvätt och tassa in hos er andra och hälsa på.

Ha en fin måndag



Tack till den jag lånat den här bilden av (minns inte)

Solen värmer balkongen denna söndagmorgon. Lämnar några ord att begrunda.

Låt mig förtrösta på de glimtar av harmoni och helhet som jag har fått, och vara tacksam för den andliga rikedom jag besitter.

Texten tagen på sidan Var morgon ny
Länken hittad på Mis blogg

Idag har hon fått duscha för första gången på länge. Det har varit så kallt ute så jag har sparat det för att hon inte ska bli av med det naturliga skyddande fettet som pälsen har. Men idag var jag bara tvungen.

Trodde att jag någon gång i livet skulle sluta bli arg men näej. Jag är tydligen hopplöst fall......

Nu är jag så ARGH på alla äckliga hundägare som inte kan plocka upp skiten efter sina "älsklingar". Tänker att de inta kan vara så älskade eftersom matta och/eller husse inte orkar hålla rent omkring dem.

Vi har så fin natur här och men den ser ut som en hundtoalett. Kan ni tänka er stanken som kommer att förstöra all njutning när solen smält all snö och marken blir varm.

Lägger in ett bildexempel på hur det ser ut. Och det är bara på en liten del av platsen




Det är inte bara äckligt. Det kan vara rent farligt också för de små fyrbenta. De kan inte motstå att nosa på alla högar och fläckar. Vilka smitthärdar dessa högar kan vara!

Så..... Idag valde vi en helt annan väg. Vi hittade en stig i skogen som såg ren och fin ut. Problemet var bara att den gick rätt ner på stora vägen.

Jag valde att följa en rådjursstig och det blev en speciell strapats. Dagen till ära hade vi Sallys valp Babe, som redan hunnit bli fyra år, med oss.

Lägger in några bilder från promenaden och hoppas att de ger rättvisa till nivåskillnaderna i naturen.



Här är Babe strax bakom Tessans rumpa



Vägen går där nere







Här kommer de i rangordning. Tessan alltid först när hon får chansen, haha...




En liten försmak om vad komma skall




Nu är vi nere på vägen igen och alla fyrbenta samlade



Samtliga bilder tagna med min Iphone 3Gs

Tack Sverige! Anna tog hem Melodifestivalen.

Då är det Let's dance för min del. Tycker de är så otroligt tuffa som ställer upp. Speciellt Willy. Han KAN ju inte dansa och ändå är han kvar och de som kan åker ut :-)

Får tacka för det fina vädret vi haft idag. Varje promenad utom den senaste har varit en njutning. Det har nämligen frysit på och jag har fortfarande inte hittat mina broddar :(

Idag har jag inte gjort ett vettigt handtag. Återigen en vilodag. Bara att acceptera hur det än skulle kunna kännas. Märklgt vad vi människor är anpassningsbara.

Innan skadan var jag en duracellkanin. Orkade HUR mycket som helst. Blev aldrig sömnig innan det verkligen var kväll och dags att sova eller om jag satte mig framför tv-n.

Nu får jag räkna de dagarna som jag är pigg och orkar. Det gäller att våga njuta av nuet för hela livssituationen kan vändas upp och ner på bråkdelen av en sekund.

En nyttig läxa som man borde få med modersmjölken och inte behöva lära sig den tuffa vägen. Fast jag måste erkänna att jag njöt av mitt liv nästan jämt innan olyckan också.

Så... nu sitter jag här och njuter med datorn i knät och Let's dance på tv.n och mina två härliga hundar vid mina fötter. Kan livet bli bättre <3

Ha en fortsatt härlig fredagskväll



Bilden tagen hos Vicke. Han har helt underbara bilder och tankeord så kom ihåg att hälsa på hos honom

Jaha. Så blev jag väckt halv sex i dag med. Trots att jag var ute efter elva i går kväll den sista gången. Men i morse var det torrt och fint i både kök och hall efter den lilla busan så det var värt den korta sömnen många gånger om.

Inte somnar jag om heller även om jag fortfarande är kvar i sängen, hihi. Och bägge hundarna sover som STOCKAR. De bara kastar ikull sig när vi kommer in och somnar om som om de aldrig varit ute ens en gång.



I går kväll fick jag stora dottern med familj på besök.



Skulle få hjälp att sätta upp mina taklampor av mågen. Då visar det sig att jag saknar: betongplugg, lampkontakter och några glödlampor. Det här huset är byggt på 50-talet så taklocken är inte löstagbara och mina armaturer skulle behövt monteras utan kontakt för att det ska bli ultimat.



När inte det funkar kom jag på den briljanta iden att man kan sätta armaturen bredvid dosan och koppla med vanlig kontakt. Kanon!!! Då har jag lämnat allt vad plugg heter efter mig i Slätte. Smart drag!! Jag tar med mig typ mögeltvätt men lämnar plugg! Hur smart kan man bli......



Får skylla det på stressen jag kände den sista veckan innan flytten. Jag fungerar INTE under stress efter hjärnskadan. Det är som om hjärnan tvärnitar. Och då kan stressen komma från ex.vis att det finns fler än jag i samma rum när jag ska göra något som kräver koncentration.



Ni fattar inte hur många saker som kräver koncentration som man överhuvudtaget inte tänker på när hjärna är oskadad. Bara att diska, som jag gjort med ryggmärgen i alla år innan, måste jag ha full kontroll på för att göra det på ett bra sätt. Intressant .....

(Bild lånad från Tvins)


Igår ångtvättade jag alla golven och mattorna för att få bort all hunddoft efter Tessan för att hon ska känna att det inte är ok att göra sina behov inne. Det blev såååå fräsch luft. Rekommenderas varmt. Ångtvätta när det känns lite ofräscht och det blir som ett nytt hem :-)

Tack för att ni kikar in och hälsar på. Lämna gärna ett litet tassavtryck så blir jag happy.....

Ha en underbar vårfredag och njut av fågelsången



OBS! Samtliga bilder lånade

har slagit till ordentligt tidag. Den gör mig sömnig och hudöm så det blir inte mer än nödvändigt gjort denna mulna torsdag.

Halt var det ute också. Höll på att falla pladask när jag var ute på långpromenad med hundarna. Så otroligt förrädiskt. Asfalten är bar på många ställen och det syns inte alltid att det är blankis på den, eller så är jag inte tillräckligt uppmärksam. Rädd blev jag i alla fall. Inga fler skallskador här tack!

Jag passar på att tassa in och hälsa på en massa människor här i bloggvärlden idag. Ska bli riktigt intressant. Lämnar ett tassavtryck när jag lämnar er :-)

Ha en fin torsdag hälsar jag med en bild från förpremiären på Göta Kanal 3 i Töreboda Biograf

har slagit till ordentligt tidag. Den gör mig sömnig och hudöm så det blir inte mer än nödvändigt gjort denna mulna torsdag.

Halt var det ute också. Höll på att falla pladask när jag var ute på långpromenad med hundarna. Så otroligt förrädiskt. Asfalten är bar på många ställen och det syns inte alltid att det är blankis på den, eller så är jag inte tillräckligt uppmärksam. Rädd blev jag i alla fall. Inga fler skallskador här tack!

Jag passar på att tassa in och hälsa på en massa människor här i bloggvärlden idag. Ska bli riktigt intressant. Lämnar ett tassavtryck när jag lämnar er :-)

Ha en fin torsdag hälsar jag med en bild från förpremiären på Göta Kanal 3 i Töreboda Biograf

Och inte tänker jag berätta mer om  fobibehandlingen den här gången. Men jag lovar.... fortsättning följer ....

Idag har jag njutit av yngsta dotterns sällskap i flera timmar. Hon är hemma med sjuk minidotter men henns fot är betydligt bättre. Så den elaka sprutan gjorde nytta.

Det var ett mycket speciellt besök hos henne idag. Hundarna fick komma med in för första gången på alla år.

Den äldsta har ju varit så allergisk. Tack och lov verkar det ha växt bort. Kändes helt underbart för mig att de fick följa med :-) Och. Den lilla valpen höll sig rumsren alla timmarna. Jippiiii.....


Nu ska jag krypa ner i fotöljen framför Dr Phil och bara vila.................

Ha en fin kväll hos er



Avslutar med en fin bild från den här vintern i Slätte

Hon visade mig in i rummet, sa hej då, och stängde dörren.

Där stod jag. Som fastnaglad på golvet stirrandes på fyra glasburkar på en bänk vid ena väggen.

I handen hade jag manualen jag tränat så noga efter. Mitt på golvet stod ett ensamt bord med en genomskinlig plastbalja på. Bara en stol stod vid bordet. I ena hörnet stod en videokamera uppriggad och till höger i rummet var hörnet inbäddad i tunga draperier från golv till tak.

Jag vet inte vad det var som fick mig att röra mig mot stolen men helt plötsligt satt jag på den. Manualen hade jag lagt på bordet. Jag kunde inte titta mot bänken. Tårarna bara rann.

Jag minns verkligen inte när jag reste mig och gick och tog den första burken med spindeln i. Men jag minns hur det kändes när jag öppnat burken och lät spindel kliva ut på golvet i baljan. Idag kan jag säga att den inte var särskilt stor men då..... Jag upplevde den som en jätte!

Det var "källarspindlar" jag jobbade med. Jag fick sitta där i rummet i fyra timmar. Jobba mig sakta uppåt från att bara titta på en spindel genom en glasburk till att sitta med alla fyra spindlarna på handen samtidigt.

Vid ett tillfälle tappade jag en spindel på golvet. Storpanik utbröt.

Hur skulle jag göra för att få den tillbaka i baljan??? Allt jag tränat på hemma med en ring, vykort och glas, var som bortblåst. Och jag var livrädd att tappa bort spindeln. Vad skulle jag göra om DET hände??

Så släppte blockeringen. Jag tog glaset, vände det upp och ner över spindeln, förde sakta vykortet under glas och spindel och tog den tillbaka i baljan. Kallsvetten höll mig i sitt grepp.

Efter fyra långa timmar kom kvinnan och släppte ut mig. Jag kände mig som om jag gått en brottningsmatch. Tänkte att jag klarat min uppgift och nu behöver jag aldrig mer jobba med spindlar.

Då säger kvinnan - Jaha. Jag har satt upp en ny tid åt dig här om två veckor. Kan du komma samma tid? - Ähhh... Jo, det går nog bra... får jag ur mig. En gång till alltså. - Och så glöm inte att träna under tiden du är hemma, är det sista hon säger.

Men hallå... Vem har spindlar i en glasburk och en genomskinlig plastlåda hemma? JAG tänkte då inte gå ut och leta upp några spindlar för att träna på. Fortsättning i nästa avsnitt....

---

God natt alla underbara bloggvänner som finns kvar

Har tänkt på det här med rädslor efter igår.

Jag var spindelfobiker tills jag var ca 35 år. Blev helt stel i kroppen och tårarna bara rann så snart jag såg en spindel. Var det en bild på en spindel i tidningen kunde jag inte hålla i den.

Minns en gång när vi köpt kalaspuffar när tjejerna var små. Det var en bild på en fågelspindel på baksidan av paketet. Jag märkte det inte när jag köpte det så det var lätt att bära hem och ställa i skåpet. Då såg jag vad jag gjort. Paniken slog till!!! Kunde överhuvudtaget inte gå nära det skåpet.

Det var bara att gå ner till grannen och be om hjälp. Hon fick ta ur innerpåsen och ta med sig kartongen. Sen funkade det bra.

Vid ca 35 års ålder la en god väninna till mig en lapp i min brevlåda. Det var ett telefonnummer till, som jag trodde, fobibehandling. Med svettiga händer och bankande hjärta slog jag numret och kom till Karolinska sjukhuset i Solna. Det var ingen fobibehandling men väl fobiforskning och ville jag vara med så var jag välkommen. Jag tackade genast ja. Vad gör man inte för eftervärlden :-) Fick dock numret till den mycket kända mannen i Uppsala som hjälper människor med svår fobi. (Teflonminne..... namnet är borta)

Samlade mod igen och ringde. Fick tala direkt med honom. Han berättade att behandlingen skulle kosta 5.000:- vilket jag inte hade råd med (ensamstående mamma). Berättade att jag anmält mig till forskningen och då fick jag det gratis. Fanns bara ett problem, sa han. "Det finns inga objekt att öva på just nu så ring mig till våren så får du komma". Tack suckade jag och la på luren helt viss om att jag ALDRIG skulle ringa.

Vad händer, jo när våren kommer dimper det ner ett brev från Ulleråkers sjukhus med en kallelse till spindelfobibehandling. HJÄLP!!!! Vad gör jag!!! Ulleråker hade inte direkt en positiv klang i mitt huvud. Psyksjukhuset..... Efter moget övervägande kände jag att det är nu eller aldrig. 5000:-.....

Jag åkte dit och fick träffa en jättetrevlig tjej som intervjuade mig i ca en halvtimme. Därefter tog hon med mig till ett rum där det stod en genomskinlig plastbalja med en spindel i. Hon tog mig i handen och förde mig försiktigt in i rummet och lovade att jag fick gå därifrån när jag ville.

Ville vara "duktig" så jag gick ca 2 meter nära lådan. Gav den en sidoblick och rusade därifrån med tårarna forsande nerför kinderna. Hjärtat slog så jag tänkte att nu dör jag.

Hon kom och la sin arm tryggt om mina axlar och förde mig tillbaka till samtalsrummet där hon konstaterade att jag skulle få påbörja behandlingen.

Jag fick en manual med mig hem som jag skulle träna efter med hjälp av en ring, ett glas och ett vykort. Två veckor senare blev mitt första behandlingstillfälle.

Jag tränade idogt och kom tillbaka vid utsatt tillfälle. När vi möttes frågade hon om jag var redo. Visst. Så redo jag kunde vara att möta det värsta som fanns i mitt liv! Då släpper hon bomben. "Du ska få behandla dig själv. Ingen kommer att vara med dig i rummet. Bara en videokamera, fyra burkar med olika storlekar på spindlarna, platslådan, ett vykort och ett glas.

Kom.............

Av hänsyn till alla ev. spindelfobiker lägger jag inte upp någon bild på spindlar :-) Fortsättning följer.....

Dagen idag har varit helt underbar med värmande sol, takdropp och sköööna hundpromenader.

Agerade även god mor åt min yngsta dotter, som är otroligt spruträdd, när hon fick en kortisonspruta rakt in på det ondaste stället under hälen.

Det var tur jag körde för jag tror inte hon klarat att köra hem själv därifrån.

Nu är det sovadags. Sov gott och dröm sött...............

Sitter här och hänger vid köksbordet med en kopp kaffe bredvid mig.

Trots att jag fick gå ut med hundarna sex i morse så hag jag inte vaknat än. Både jag och dogsen har ätit frukost. Vad gör man????? VILL verkligen vara vaken men huvudet är som inbäddat i bomull med sömnpulver i.

Tiden har gått fort sedan jag var här senast. Tre av fyra barnbarn tillbringade sportlovet med mig. Det känns verkligen som en förmån, en gåva, att få umgås så nära med dem.

Sally och Tessan tröttnade dock ganska snart på all uppvaktning så jag fick skydda dem till slut. Inte så att barnen är elaka mot dem. Nej, tvärtom. De är för kärleksfulla.

Tyckte vi gjorde så mycket tillsammans när de var här men nu när jag vill skriva en resumé så är det bara simhallen och pulkabacken som dyker upp i huvudet. Märkligt. Eller inte....

Sallys vuxna valp Babe var här och sov över en natt. Tänk att det som finns band mellan dem fortfarande.... Men stackarn är verkligen rädd för Tessan. Hon morrar och kryper undan. Ändå har de sovit bredvid varandra så när T håller sig lugn så går det bra :-)

---

Trots mina 58 år har jag inte haft många fiender i mitt liv. Kan bero på att jag alltid tyckt om människor och gillat olikheten mellan oss.

Min förvåning blev alltså stor när jag behövde inse att en kvinna jag aldrig bytt ett ord med, som också har hund, verkligen hatar mig. Hon bor någonstans över mig i samma hus. Jag är inte särskilt konflikträdd. Jag hörde henne en dag komma in efter mig och mina dogs i porten. Hon pratade tydligen med sin hund när hon sa "Nu får vi vänta här tills de farliga hundarna har gått in så de inte äter upp dig". Ungefär så lät det en bra stund.

Jag stängde in mina hundar. Gick ner i trappen och konfronterade henne. Hon fullkomligt spottade fradga om hur farliga mina hundar är. Gjorde pistoltecknet mot huvudet och talade om vad som kunde hända om de ens kom i närheten av hennes hund. Mig vill hon inte se igen än mindre prata med. (Till saken hör att hon arbetar som pvakt i parkeringsbolaget som har hand om vårt område.)

Jag konstaterad inför henne att det nog inte var hundarna som var det största problemet och bad henne berätta vad som tryckte henne. Då forsade det otidigheter ur hennes mun. Jag skakade på huvudet, tog artigt adjö och gick in i min lägenhet.

Två dagar senare hade jag en p-bot på min bil. Helt utan anledning eftersom 24-timmarsregeln är tillfälligt borta i vårt område på grund av ombyggnad. Klart jag mailade p-bolaget och ringde och pratade med dem. Har inte hört något om det sedan.

Om jag sett henne med sin hund på en plats jag tänkt gå till så har jag vänt och gått någon annanstans. Utan att ägna henne ens ett ögonskast.

Allt har varit lugnt ett par veckor tills igår. Då hade "någon" parkerat så nära min vänstra sida på bilen att det kanske var en dm. för mig att ta mig in på. Märkligt hur smal man kan bli, Jag tog mig in och tog mig därifrån. Inte utan muttrande kan jag säga. Visste inte att  det var hennes bil men kände det på mig. Då jag kom hem ringde jag bilregistret och mycket riktigt. Det var hennes bil.

När jag kom ut i morse mötte jag henne vid rastplatsen. Den här gången vek jag inte undan utan gick rakt fram utan att titta på henne eller hennes hund. Nu är det bara att vänta på nästa drag från henne.

Jag kan bara konstatera att denna kvinna har problem. Problem som inte har med mig att göra men som hon tar ut på mig. Jag tackar Gud att jag inte är rädd av mig.

---

Hihi... jag skriver inte ofta här men när jag gör det kan det bli långt....

Ha en bra måndag ♥