Min dag har varit överfull idag trots goda gärningar. Har varit dörrvakt åt grannen som är i Stockholm och fick hantverkare på besök för att installera bergvärme. Hade ställt larmet på 08.00 men vaknade redan vid tre, åt lite, läste lite och somnade om. Det medförde att jag vaknade av en knackning på dörren. Klockan nio! Hade lovat en väninna att vara hos henne klockan tio. Hon bor ca 30 minuter bort. Skulle hinna köpa födelsedagspresenter till hennes flickor innan. Det slutade med att det blev presenter och sedan ett cafébesök (alltså inget väninnebesök... blir i morgon) innan jag styrde kosan mot grannbyn för att hämta upp asylsökande vänner som behövde skjuts till Skövde.

Anlände till dem ca halv tolv. Fick lite mat innan vi åkte klockan tolv. Frun hade tid hos Röda Korset för samtal klockan ett. Vi kom i god tid. Lämnade av henne och körde hennes man och lille son till skroten i Mariestad för att hitta strömfördelare. Tillbaka till Skövde till klockan två. När frun väl kom ut från RK ville hon in på Second Hand. Tog ca 20 minuter. Därefter en tur till Migrationsverket. Allt hade varit väl om inte deras son prompt skulle ha godis från affären och trots att jag sagt innan att jag INTE ville till någon affär så gick hon dit med sonen medan mannen var inne på Migrationsverket.

Han kom ut och ingen fru och son syntes till. Tog bilen till affären och efter en halvtimme kommer de ut. Med godis till sonen som han absolut måste äta NU. Jag tappade tålamodet och talade om att han får äta hemma. Då börjar det lilla barnet gråta. Jag frågar om han har ont, vilket han inte har. Volymen ökar då intensivt och jag ber honom vara tyst. Tog ytterligare tio minuter innan jag fick honom tyst och vi kunde kliva in i bilen för hemfärd.

Väl hemma vid fyratiden kommer migrän som ett brev på posten och "tjejen" kliver in genom dörren.  Vi skriver rent hennes överklagan till soc om bistånd (som jag författat kvällen innan). När klockan börjar närma sig sex har jag fortfarande inte fått någon lugn och ro och illamåendet börjar ta överhanden.

Talar om för tjejen att jag måste tvätta mina kläder så jag har något att ta på mig när jag åker till mina barn på lördag. Då går hon hem och jag kan äntligen andas ut och ta migränsprayen.

Upplevde min dag som lite fööör mycket. Trots att jag tycker om dem alla så orkar jag inte med så många aktiva timmar i ett sträck utan vila och blir mot min vilja irriterad (fy på mig).

Så... Nu ser ni vilken grinkärring jag kan vara =)